Disclaimer

All content on this blog is fictional and any resemblance with actual events are purely coincidental. When you choose to read this blog you also agree to not get offended or try and use any content to defame me as a person or anyone connected to me. If you cannot commit to this agreement you are violating the agreement you agreed to by reading this blog. I repeat that by the act of reading this blog you are committing to this agreement of not getting upset or using content in a way that could be considered an act of aggression. If you cannot follow this agreement I urge you to not read this blog.

söndag 20 september 2015

Att Komma Över

Alla som begär att du ska komma över andras övergrepp begår övergrepp.
I landet Lagom är det fult att minnas saker och man ska låtsas som ingenting när man ser fulspel riktade mot enskilda personer. Det är duktigt att hålla med och följa flocken. Då klappar sig alla på huvudet. De som kallar sig empater tycker mest synd om sig själva och tar parti för den bästa manipulatören utan att ens ha ett enda bevis för det sagda. Allt skojaren behöver göra är att trycka på den sk empatens egna "tyck-synd-om-sig-själv" händelser ur dennes liv, och direkt tror den självutnämnt "snälle" att det som nu hänt skojaren är samma som en gång hände den själv. En hint där, en hint här, och så lite falska påståenden om andras "mentala ohälsa" och saken är biff. Har du någonsin träffat människor som plötsligt börjar behandla dig som mentalt efterbliven? Som daltar med dig som om du såg rosa elefanter och var helt knollrig? Efter att så många gånger sett en efter en annan människa utsättas för denna rena MOBBNING och tortyr, så kan jag intyga att det är effektivt. Ta något verkligt och sen VINKLA det till något mycket värre och större. Göm ett föremål och få personen att tro att den själv gömt det. Stjäl ett föremål och få alla att tro att en speciell person stulit det för egen vinning. Orsaka en utgift för någon annan genom att låna dennes bil, och vägra sen betala, fast den du lånat bilen av förväntar sig att du gör det. Då ser det ut som om personen har problem att sköta sina räkningar, när inkasso hör av sig, fast det är DU som vägrat betala. Det här är bäst när det redan finns lite minnesproblem, så att du kan få personen att verka helt koko. 

Allt det här och mycket mer är sånt som man inte så gärna ska prata om i verkligheten, för sånt händer bara andra och inte i vanliga, fina familjer. Nej, det händer överallt och inte bara på TV. Överallt där skojare och hänsynslösa människor med en förkärlek för att skapa lidande för andra finns. Människor som bara tänker på sig själva och som gillar att kontrollera andras känslor och verklighet. Såna människor pratar man inte om i Landet Lagom, där alla ska tro att alla vill allas bästa. Nej, det vill inte alls alla. En massa människor tänker bara på sig själva och de är superbra på att få alla att hjälpa dem och gilla dem att få det de vill. Några få personer vill de krossa och likt JR i TV-serien Dallas har de en fullständig besatthet i att förstöra någon eller någras rykten eller ekonomi eller framgång eller vad de vill förstöra. Utåt kanske de låtsas "bry sig", men verkligheten är en helt annan. Bara en människa som är ute efter att förstöra för en annan kunde hitta på det som jag av somliga fullständigt (i verkligheten) empati-befriade människor anser att jag ska "komma över". Tyvärr är de flesta människor fullständigt självupptagna, dvs narcissister, eller så är de bara likgiltiga för allt som inte drabbas de som de faktiskt redan bryr sig om, dvs apater, så om inte detta händer dem själva bryr de sig inte, utan tycker att det är strunt. 
När du väl ser att de gör illa dig på vilje och att de inte bryr sig...
Bara en sann empat, någon med inlevelseförmåga oavsett om detta drabbat någon de älskar eller en okänd individ, kan förstå att personer som utsätter en för såna här lögner och förtal är inga människor man ska ha i sitt liv. Det här är onda människor som vill mig ont, annars hade ingen av dem deltagit i den här häxjakten mot mig! Vilket är precis vad det var och om jag inte gått och gömt mig, utan börjat kämpa emot och argumentera och ringa runt och demonstrera, så hade de haft ännu mer vatten på sina illasinnade kvarnar. Nu har de fått lita sig på det lilla de har, och klippa och klistra delar av någon mening de hittat i någon av mina anonyma bloggar, där jag uttryckt mina känslor för saker och ting. Ta en liten del av en mening, gör din egen tolkning vad hela meningen egentligen handlade om, och de hade sitt "bevis". Sant? Hade jag skrivit meningen? Till och med den bror som såg min syster visa mig avtalet föll för det tricket och ansåg att jag "verkligen skrivit sådär". Men, jag hade skrivit mycket mer bara i den meningen, och i det stycket, så att det blev fel såsom mina belackare använt det. Men det är EXAKT så mobbare och förtalare agerar. De letar efter något litet du faktiskt sagt och klipper och klistrar. Strax efter hade den här brodern själv fått en mening slaktad och insatt i fel sammanhang från sin egen blogg, och då förstod han exakt hur det känts för mig. 

Vilket var tur för mig, för som jag sett så saknar de flesta människor riktig empati och inlevelseförmåga, och de är upptagna med att tycka synd om sig själva och attackera andra som uttrycker sina känslor och tankar. Inte ens när jag försvarar andras rätt att uttrycka sig, om saker de varit med om och hur det känts, så händer det särskilt ofta att den jag försvarar denna rätt bryr sig. De flesta bara gaddar ihop sig och börjar mobba någon som tänker olika, och den som försvarar allas rätt att yttra sig blir ignorerad. För mig är det som om de flesta människor är mobbare, och den som inte gillar mobbning alls är ett freak. Att mobbas är att kritisera och hindra någon från att yttra sig och uttrycka sig om sin verklighet, samtidigt som man utan minsta rannsakan tillåter rena lögner och förtal att passera som guds sanning. Det är mobbning och det är förtryck. Jag anser mig förtryckt och att jag inte ska "komma över" att jag blir förtryckt och illa behandlad av människor som inte vill veta och inte bryr sig om sanningen. De är alla lika skyldiga som min syster till det som hänt. Varenda en som inte hört av sig till mig DIREKT och brytt sig om mig är lika skyldiga som hon. De vill mig INTE väl och de bryr sig INTE. Antagligen därför jag alltid känt det som om de människor jag haft runt mig när jag växte upp, min familj och min släkt, egentligen inte alls brydde sig om mig eller älskade mig. För att de faktiskt aldrig gjort det! 
Vilken värld har vi - vilken vill vi ha?
Det är sorgligt att tänka på, för alla barn ska vara älskade, men somliga är aldrig det på riktigt. Jag har "accepterats" så länge jag var "till nytta" och gjorde det jag blev tillsagd. Jag var tydligen också bra att ha som den alla kunde lägga skulden på när något gick fel, dvs syndabocken. Det är något jag inte riktigt förstått förrän det började komma fram 2012 att jag under större delen av mitt liv fått bära pundhuvudet för saker som syskon gjorde, dvs sånt andra gjort. Som vuxen ser jag att jag var perfekt för detta, då jag empatiskt alltid tyckte synd om andra som hade problem och därför inte drog upp gamla synder. Därmed kunde de göra gällande att det var mina synder! Detta att använda din lojalitet och hjälpsamhet emot dig är ett klassiskt knep hos narcissisterna. När jag t ex betalade skadestånd för skador andra orsakat kunde de använda det som bevis på mitt dåliga samvete, och sen även bestraffa mig genom att ljuga och säga att jag vägrat betala och låtsas att någon annan betalat. Det för att jag aldrig tog upp gamla synder, och var dessutom väldigt försagd och blyg som människa. Denna lilla flicka jag ser på gamla foton, som är så skrämd med stora rådjursögon som stirrar in i kameran, är alltså hin håle? Samtidigt är de där andra skojarna, med sina förnöjsamma, skadeglada grin, guds änglar? Give me a brake... Den här världen är verkligen upp och ner.

Ingis Erlingsdotter - Magnolia Stigen
Jag 11 år.

fredag 18 september 2015

Cry Baby Cry




This is a comment to this video, about his terrible mother and how she raged and did bad things to him when he was a child, and needed love and compassion, as we all do need. What I hear is a mother who's very unstable and who rage towards her child when she thinks noone will notice. That is what narcissists will do, when they are childabusers. They will cover it up and do it when noone sees it. But all narcissists don't rage like this as alot of them are of cooler manner and normally get things the way they want it, and therefore don't feel the need to. A narcissistic mother who's forced to be a mother, when she rather do other things, is more likely to rage, in my opinion. Also, if her children in any way will keep rebelling that might also create more rage. Children who immediately go into a calming down mode might see less rage, but remember - there was nothing you could do to not be hurt, if you had a narcissistic mother. Even good mothers, or semi good mothers sometimes will not be perfect and they will loose it with a difficult child in some way. The question is how they loose it. This man's mother most certainly did not loose it in a good way, but in a crazy bitch way.

How does it feel for a little child when you are met with harsh words and pain?

Here is the comment: That is just horrible. I wonder however about the ritual spanking on bare butts for no given reason. The coldness of it, the lack of emotion, the humiliation. Where it did not matter how you behaved, as the spanking would come. Ordered by mother to be executed by father as he arrived back from his job. I've spoken to both of them when I had become a parent, and asked about their childhood, never ever bringing up this spanking issue, as that was not spoken about, ever. And neither had in any way, shape or form been subjects to any physical punishment as the one they put two out of their three children (first litter) through. The forth child came in the 70's. Spanking got illegal in 73 here. 

Mother had a saying that you have to learn a child to know shame. (The exact saying goes differently as it's a rough translation - but it's about it.) Those children who knew shame were us scapegoats, of course, and I suspect she had father spank us for two reasons. One to make the bond between us and father broken, and two as a method to break our spirits, as we could NOT affect the spanking. I am thinking about the coldness you felt about the punishment, despite it being very hurtful, and that makes me remember how I locked down all feelings when my butt was smacked red and sore. I could not change the outcome, as I was a little child. And I believe truly it was to make us obediant slaves for her choosen boy, and then later on her choosen girl. She did tell me I was nothing like the new baby. I was dirty and whathaveyou nasty words she said, as she had lost her normal calm as I'd touched the new baby's cloths. And she said that the new baby was clean and all sorts of glorious things. 

Whatever happened in your childhood never happened. Repeat!

I've rarely seen mother in rage, one time was on our trip to the so called ballet class, which was another con. There were no ballet class and all way home mother raged at me how ungrateful I was, and how she'd never do anything more for me - ever. Like I said, the class was a con, she made it up as I was a child of 5 and she thought I'd not notice the difference. Then there was one occasion when I was 13 and I dared to oppose her about how dark it was outside, so she hunted me all through the house and outside. Then I remember her raging during the inheretence after her mother - when all hell broke loose thanks to her, pretty much as is going on with her children. The latest rage was in 2005 when she found out dad had remarried. 

That's when his new wife was accused of stealing a heirloom. I remember commenting to mother she (the new wife) must be stupid, as it was worthless. Then the object was back again. I now am pretty sure mother stole it and carefully pinned the blame on the other woman. Still on dad's funeral golden boy blames her. It might also been our sister who did it, cause she wont speak to the woman and behaves really suspicious around her. Who knows, I'm just sure that is she'd steal anything she'd go for easy and small objects as all the gold rings father had laying around.

Ingis Erlingsdotter - Magnolia Lane

An adult playing the victim is nothing as cute as this baby is.