Disclaimer

All content on this blog is fictional and any resemblance with actual events are purely coincidental. When you choose to read this blog you also agree to not get offended or try and use any content to defame me as a person or anyone connected to me. If you cannot commit to this agreement you are violating the agreement you agreed to by reading this blog. I repeat that by the act of reading this blog you are committing to this agreement of not getting upset or using content in a way that could be considered an act of aggression. If you cannot follow this agreement I urge you to not read this blog.

lördag 9 juni 2007

Fakta om Giftmördarna

Stopp där kisse - gå inte in!!!

Ja, för det ligger ju råttgift där inne och vi vill inte du ska få i dig det, eller? Ja, vi vill väl inte att söta perserkatten Ullis ska gå in och rulla runt på golvet bland giftrester som råttorna dragit ur från giftlådorna? Och inte vill vi väl att han ska börja gnaga på någon nydödad liten mus eller råtta? Nej, inte kan det vara så att vi vill det. Nej, kanske inte du som läser det här, eller jag som skriver det här. Men det är exakt det som Miljökontoret i Växjö vill ska hända.

Läs själva: "Husdjur som katter kan dock ta sig in i byggnaden. Barn som lyckas ta sig in vid lek bör vara så pass gamla att det inte finns någon risk att de av oförstånd får i sig preparatet." Just det, där ser du att de tycker det är helt ok att lille Ullis och alla andra katter som bor i området går in i ladan. Inga problem alls för dem. Nej, för de vill inte se veterinärsdiagnosen om hur Ullis kompisflicka Linda nästan dog av att ha ätit några förgiftade möss inne i ladan: "Nämnden lämnar avgörandet till en veterinär huruvida katten har blivit förgiftad av preparatet." De menar alltså Linda som de redan den 19 mars blev informerade om hade blivit diagnoserad den 16 mars som förgiftad av råttgift. Ändå skriver de att de inte vet något om saken den 8 maj. Vill du se själv vad diagnosen säger kan du gå ner några bloggar och läsa den. Det var inte lätt att göra en diagnos, eftersom giftet långsamt går ur kroppen och hon inte kunde dianoseras förrän över två veckor efter förgiftningstillfället.

Det finns dock hundar som blivit diagnoserade 1 år efteråt, eftersom giftet kan lämna kroniska skador. Nu blev förstås Linda bara sekundärförgiftad pga att hon åt förgiftade djur, varför hennes skador bestod av små blödningar inne i hjärnan och i muskulaturen mest. Att musklerna var påverkade förstod man av hennes ömma kropp. Dessa blödningar ledde till massiva infektioner. Det här är helt självklara saker, men när veternärer diagnoserar måste de ha fakta att gå på. I råttgiftsfall vill de se tecken på typiska direktförgiftningssymtom, och de saknas nästan alltid vid sekundärförgiftning. Vad de då tittar på är mer allmänna tecken, som kraftigt förhöjt antal vita blodkroppar och allmäntillståndet. En annars frisk katt som plötsligt krampar och blir enormt sjuk är med största sannolikhet förgiftad. Om den dessutom svarar på behandlingen mot förgiftning finns ingen tvekan om saken. Så hon blev diagnoserad som förgiftad av superwarfarin, precis vad preparatet i ladan var. Trots allt detta vägrar Miljökontoret stoppa förgiftningen av våra katter som pågår överallt runt omkring oss.

Alla gårdar och stall använder Anticimex produkter och de lovar att det är helt ofarligt, vilket är en lögn. Till de som anlitat dem berättar de att de måste ge sina katter MJÖLK, annars kan det finnas en liten förgiftningsrisk om de äter giftmöss. Men de behöver bara meddela den person som beställt råttgiftet. Anticimex och kunden behöver inte berätta för någon annan som bor på gården, eller i dess omedelbara närhet. De behöver heller inte, om det är frågan om ett stall, hålla giftet borta från de delar där ryttare kommer in och rör sig. Därför har det hänt att folk fått sina hundar mördade, trots att de varit på stallet med hunden KOPPLAD. Hunden har hittat en kul låda och petat upp den och smakat på vaxkakan med gift.

Att detta är helt ofarligt svär Växjös Miljönämnd och lovordar lådorna såhär: "Varje betesstation var vidare markerad med en skylt med information om råttgiftsbekämpning. Preparatet förvarades i trälådor försedda med en enkel hasp av metall som låsmekanism."

När jag lyfte upp en sån låda åkte hela locket av och giftet trillade ut. Säkrare än så är inte den enkla haspen. Det är därför så ofta hundar blir drabbade. Hon som hittade Linda berättade att en av familjens hundar blivit förgiftad för några år sen och nästan hade dött. Veterinären sa inte vad det var för fel, bara att de skulle ge henne mjölk och inget annat. Ett år senare diagnoserade en mer ärlig veterinär hunden som råttgiftsförgiftad. Jag säger ärligare, ty eftersom Anticimex rekommenderar mjölk som motgift mot råttgift är det lite misstänkt att veterinären gjorde det också. Efter min egen kontakt med veterinärer vet jag nu att vissa inte är glada över att diagnosera djuren som råttgiftsförgiftade och hellre är lite vaga på den punkten. Hon vi fick var sån, men när alla bevisen pekade på det fick hon ge sig och skrev råttgift i journalen. Den andra veterinären vi talade med när vi hämtade katten var däremot tvärsäker på hur oerhört farligt råttgift var och tvivlade inte en sekund på att vi hade haft rätt i vår egen diagnos. Så att en katt eller hund inte blir diagnoserad betyder inte att den inte blivit förgiftad, utan kan lika gärna betyda att veterinären inte vågar diagnosera. Om en veterinär jobbar mycket med jordbruk eller stall kan de bli lite kluvna i denna fråga, som hon vi först hade, medan en smådjursveterinär som värnar om även de mindre djurens väl saknar denna kluvenhet inför sanningen.

För det är exakt vad detta handlar om - en kluven attityd till sanningen. Eller som indianerna säger: "Vit man talar med kluven tunga." Och Anders Lundgren på Miljökontoret talade med kluven tunga när han talade till mig om denna fråga. Den 26 mars skriver han följande på min fråga om kommunen tillåter att katter kan gå ut och in i utrymmen där de ligger råttgift så att de riskerar att äta giftiga djur och själva bli förgiftade: "Nej, vi tillåter inte att råttgift läggs ut så att barn och husdjur kan skadas, tvärtom är det vår uppgift och skyldighet att se till att så inte sker."

Han tillägger sen dessutom att han ska göra följande saker EFTER inspektionen: "Därefter kontaktar jag dig igen för att meddela om vår bedömning står fast eller om vi har ändrat bedömningen. Om vi ändrar vår bedömning kommer vi ställa krav på Anticimex eller fastighetsägaren om rättelse. Om du fortfarande inte delar vår bedömning efter detta får miljö- och hälsoskyddsnämnden fatta ett beslut om att lämna ditt klagomål utan vidare åtgärder." 

Därefter hör jag INGENTING från honom, medan giftet ligger kvar där katterna springer ut och in dagarna i ända. Se själv på fotot ovan så ser du hur liten en katt är mot det stora hålet i porten. Till slut kommer ett protokoll, utan att jag fått något meddelande om bedömningen står fast att katterna inte kan komma in. Dvs detta är LÖGN nummer 1.

I protokollet står det att trots deras bedömning nu ändrats och de håller med om att katterna kan gå ut och in ska de inte längre be Anticimex eller fastighetsägaren om rättelse. Dvs detta är LÖGN nummer 2.

Och givetvis så har jag inte kunnat uttala mig om jag höll med eller inte i den här nya bedömningen, eftersom jag aldrig fick del av den. Därför är den sista strofen motsägelsefull jämfört med vad som verkligen hände, då Anders där skriver att endast om jag inte höll med skulle nämnden fatta ett beslut. Dvs detta är LÖGN nummer 3.

Men i protokollet finns många, många fler lögner än bara dessa tre funna i det sista mailet Anders skickar innan han gör sin inspektion. Före inspektionen hade han redan kallat mig för lögnare och hävdat att katterna inte alls kunde gå in i lokalen. Den bedömningen grundade han 100% på Anticimex uppgifter. Kom aldrig och säg att Miljökontoret i Växjö och Anticimex inte är i maskopi efter den plojen. Det är väl lika 100% klart att de har intressejäv. Därför ser Anders till att det sätts upp ett anslag UTOMHUS när han inspekterar. Före inspektionen - INGET anslag. Nämnden hade tillgång till ett foto på den port anslaget sattes upp på som var taget strax innan inspektionen. Porten saknar då anslag. Dvs detta är LÖGN nummer 4.

Jag tror jag stoppar där, för annars blir detta för tjatigt. Om du inte fattat än vad jag säger, så klargör jag igen: Anticimex och Miljökontoret mördar tillsammans. De är ihop om det och de mördar hundar och katter, vilda och tama djur, fåglar och en hel massa annat. Och är det inte tur att de vet att 5-6 åringar är gamla nog att inte leka med de roliga trälådorna med små haspar på? Det är tur vi har Miljökontoret här i Växjö som värnar om våra liv - deras uppgift är ju att skydda oss och våra husdjur från skada. Eller snarare att skydda Anticimex från att bli skadade av oss. Dvs bli tvungna att betala ut alla de hundratusentals kronor i rena förluster människor gör varje år pga av djur som antingen måste vårdas på sjukhus eller som dör unga.

Ingis Erlingsdotter - Magnolia Lane