Disclaimer

All content on this blog is fictional and any resemblance with actual events are purely coincidental. When you choose to read this blog you also agree to not get offended or try and use any content to defame me as a person or anyone connected to me. If you cannot commit to this agreement you are violating the agreement you agreed to by reading this blog. I repeat that by the act of reading this blog you are committing to this agreement of not getting upset or using content in a way that could be considered an act of aggression. If you cannot follow this agreement I urge you to not read this blog.

söndag 27 maj 2007

Brev till inspektören Anders



Hej igen Anders!
Jag kände att jag hade lite mer att säga dig. Först om din oförmåga att förstå människor, om det nu är på flit eller ren illvilja håller jag osagt. När jag läser i protokollsutdraget reagerar jag på den attityd jag beskrivs ha. Jag kan inte beskriva känslan av orden med annat än "stackars mig, min katt är förgiftad", vilket var din linje från första början, Anders. Redan vid första kontakten irriterade det mig och jag korrigerade dig på en gång och sen upprepade gånger om att min fråga INTE handlade om vår katt, som var försvunnen sen ett par veckor tillbaka. Jag sa det var en fråga om ni på kommunen tillät att råttgift placerades ut utan grannarnas vetskap. Du svarade JA, vi hade ingen rätt att bli förvarnade. Jag frågade då om ni också tillät att giftet låg så att barn och större djur kunde komma åt det. Du svarade NEJ, det måste ligga i ett stängt utrymme utan tillträde. Sen åkte du hit, kollade att jag hade rätt - giftet låg i ett öppet utrymme - och i nästa fas hade ni på kommunen överklagat i mitt namn och ditt NEJ förvandlades till ett JA, utan att jag hade något att säga till om.

Vad som irriterar mig med den ton som används om mig i protokollet är att jag beskrivs grunda mig på "tyckande" medan ni baserar ert beslut på "vetande" när sanningen är precis den motsatta. Genom att förvandla mig till ett självömkande "offer" avfärdas allt jag kan bevisa och ert "tyckande" blir legitimt. I det här finns det en varelse det är riktigt SYND OM, och det är varken du eller jag, Anders. Det är den stackars katten som trodde hon var duktig när hon fångade alla mössen, fick en hjärnskada som fick henne att virra bort sig själv i 14 dagar mitt i snöstormar, köldknäppar och hällregn. Hur hon led denna tid kan bara anas av det FRUKTANSVÄRDA tillstånd hon befann sig i när hon återfanns. Hon vägde ingenting, hade tappat pälsen på stora hudområden, sår på flera ställen uppkomna genom de oerhörda kramper som förhindrade henne från att äta någonting annat än jord och gräs. Hon var svårt uttorkad, nästintill totalt okontaktbar, avföringen blodsvart och rann ur henne okontrollerat. Hennes urin var missfärgad och under krampanfallen skrek hon med ett ljud som fick blodet att isa i ådrorna på alla som hörde det.

Bara en människa utan empatisk förmåga kan tolka denna situation som oviktig och försöka missrepresentera faktan som det är gjort i protokollet. Du och dina kollegor beter er som renodlade satanister och allt ni bryr er om är att vända alla fakta till er fördel, genom att förvanska verkligheten och snedvrida beskrivningen av den. Att ha ett hjärta som blöder för de som lider är bara en svaghet för den patologiskt psykopatiska individen. Hela historien i protokollet om att Anticimex skulle satt upp lappar på dörren redan den 28 augusti 2006 är en lögn, och du vet om det Anders. Det var DU som såg till att få upp lappen på bakdörren den 12 april och en till inuti ladan, för de var inte där innan ditt besök. Fotot av bakdörren skickat till er den 29 mars bevisar detta (bilden ovan!). Att du inte satte upp en tydlig lapp på den andra, från oss sett synliga, porten var dåligt (se inlägg 23 maj!), när du nu ändå höll på och städa upp Anticimex slarv. Du vet hur tråkigt det känns att behöva snoka inuti andras lador för att hitta anvisningar om motgiftet, även om det är av skäligt nödvärn. Du vet att motgiftet måste ges inom 6 timmar för att inte barnet/djuret ska bli skadat. Du vet att dörren har en stor spricka på 20 cm man lätt kan öka till 40 cm. Du vet det ligger fyra bostadshus precis intill ladan fulla med småbarn, bushundar och muskatter. När du nu vet allt det där och jag vet att du vet allt det där, så vet alla att hela nämnden vet allt det här också.

Så vad säger nämnden? Att barn borde förstå att råttgiftet är giftigt och inte leka med det, fast det ligger i små lådor med spännande hål i, låsta med en liten hasp man lätt får upp. Ni kräver bättre veterinärer än de på Växjö djursjukhus att diagnosera en enda katt, men uttalar er som experter inom barnpsykologi utan stöd från någon expertkälla. Om någon i nämnden mot förmodan är en sådan expert, som utfört studier av barn mellan 4-12 års hantering av blodförtunnande råttgift vid lek i lador, så nämns ej det i protokollet. Faktum är att INGENSTANS i det papper jag har står vad de officiella personerna heter. Jag är en privat person och jag har mitt namn uthängt, medan alla ni som offentlighetsprincipen gäller gömmer er själva bakom anonymitet. Ser inte ni hur sjuka ni är? Är det intressejäv som ligger bakom? Eller är ni likadana som haggorna i Köpings Kyrkofullmäktige, som vägrade se min meritlista och betyg innan de deklarerade att jag "saknade kompetens" för det jobb jag sedan utförde utan titel eller rätt lön. Ett jobb som sen bara behövde kopieras av en lokal webb-firma som tog rejält betalt för besväret. Var det alltså för att gynna "näringslivet" ni vägrat se alla bevisen, och till och med ÄNDRAT bevisen för att "prove me wrong"? Om du någonsin varit uppriktig i din tjänsteutövning hade du svarat även när du såg att jag hade rätt och Anticimex fel. Nu beter du dig som en liten lakej, en duktig idiot, åt dem du jobbar åt. Du borde jobba åt mig och alla andra riktiga invånare, men du jobbar åt företag och utomsocknes, INGEN AV DEM betalar kommunalskatt.

Tack vare Anticimex i Växjö törs vi inte släppa ut katterna längre. Det sk Anticimex-programmet är förresten något försäkringsbolagen kräver att alla jordbrukare MÅSTE köpa. Eftersom jag tagit reda på detta ville jag absolut INTE göra någon "anmälan" som du påstår jag gjort till nämnden. Jag tyckte detta var mellan er på HÄLSOkontoret och Anticimex om det var en befogad risk med den här sortens slarvigt placerande av ett totalt livsfarligt gift. Redan den 19 mars skrev jag att vi själva ville ta eventuell kontakt med Anticimex, detta för att vi inte hade några förhoppningar att de skulle göra det moraliskt riktiga efter de började ljuga om alla fakta runt utplaceringen. Men de har fortfarande chansen att betala oss våra 6.000 kronor, speciellt nu efter du brutit mot sekretessen och skvallrat om vilka vi är. Anticimex har nästan hela marknaden och kan hindra konkurrerande firmor, med mycket bättre metoder, att komma in på marknaden genom sina för konkurrensen hämmande avtal med kommunerna och försäkringsbolagen. Alla vill vi ska polisanmäla, men avsaknaden av vunna fall talar sitt språk hur "specialister" köps och sanningen tystas, trots en flod av dödade husdjur. Tänk bara på vad de lever av - att långsamt plåga ihjäl djur - så varför skulle de bry sig. Givetvis förlitade jag mig på sekretessen i min kontakt med dig. Om min identitet och mina mail till dig nu ändå blivit allmän handling känns det som en grov kränkning av den personliga integriteten. Vid alla andra myndigheter gäller sekretessen på såna här frågeställningar som jag skickade. Jag har rätt att ställa frågor om sånt här och ni ska svara och hålla käften om vem jag är så länge det inte blir fråga om rättsfall.

Självklart ska en myndighet som lovat ett svar ge ett - och det innan de går till nämnder och skriver delgivningar åt höger och vänster.

Miljökontoret i Växjö, 0470-413 28:
Anticimex i Växjö, telefon 0470-709556:
  • Chef Ingemar Strandh, med bra kontakter inom förvaltningen
För att någon ska vara jävig behövs inte släktskap. Vänskap är också jäv. Har man en yrkesmässig relation kan det vara frågan om intressejäv.

Ingis Erlingsdotter - Magnolia Lane